Rapport från Schlagersoffan (fem)

Så var vi inne i halvtid veckormässigt och 75% av låtarna är presenterade. Alla som tror vi redan hört vinnaren räcker upp en hand! Innan vi riktar blickarna mot Gävle (och ännu ett stenhårt startfält) så tänkte jag summera helgens begivenheter i Örnsköldsvik från schlagersoffan enligt den gamla devisen att man alltid ska se en Melodifestival både som packad och som nykter för att förstå resultatet...

För andra veckan i rad fick vi ett litet annat resultat än vad alla förväntade sig, och två artister som är nya i sammanhanget fick företräde från mera Mellorutinerade rävar. Det har tagit några år (och det startade ju katastrofalt i Jönköping) men nu verkar det ända som om festivalen slutgiltigen har börjat skaka av sig mycket av sina gamla trotjänare till förmån för nya förmågor som The Ark och Sebbe som faktiskt är artister som har låtar placerade på Trackslistan parallellt (och inte bara precis efter festivalen som det brukar).

Självklart har Idolkillarnas succé och det nya röstningsrekordet i år (vika Carola-siffror!) sitt ursprung i grabbarnas tidigare karriärer i Idol och Let’s Dance (HUR mycket pengar har man inte lagt för att rösta vidare unge herr Zelmerlöws sammetsögon i diverse TV-prgram vid det här laget...och vilken jäkla utveckling från falsksjungande stöddigt Idolyngel han gjort) och att de har en publik som är vana vid att ringa upp sin månadslön för att få se mera av dem...men lika självklart är att det inte lyckats här om de inte parallellt hade haft stöd i andra grupper som helt enkelt gillade dem och deras låtar.

I Sebastians fall kände plötsligt alla igen låten de älskade med Andreas Johnson ifjol, och det ska verkligen inte underskattas. När folk säger "Det var så mycket bättre ifjol!" så menar de oftast egentligen att de saknar låtar de hört hundratals gånger sedan dess...och när nu en av dem plötsligt dyker upp så är det klart att den går vidare. Sebastian är ju dessutom hyfsat etablerad som artist vid det här laget (i min värld den enda vars låtar efter Idoltiden varit riktigt bra...Darin inräknat) och hans uttryck och scennärvaro känns äkta och eget. Riktigt skojigt blir det när folk får höra Andreas låt nästa vecka och den inte låter så här...och hur går det om Andreas får möta sin egen låt i Globen? Spännande.



I Måns fall hängde allt på de sex K:na: Killen, Kostymen, Koreografin, Klisterrefrängen, (Fredrik)Kempe och de Kåta ögonen. Sällan har ett paket varit mera lyckat inslaget (notera den avsiktliga dubbeltydigheten) och i motsats till Fredrik Kempes kalaslåt förra veckan (då Regina Lund sjöng fantastiskt under repen, men tappade all röst i direktsändningen) så gjorde Måns tvärt om med sin uppdaterade version av Shirley Clamps Ärliga Blå och träffade alla toner när det gällde. Hur väl han lyckas med det i Globen kan för övrigt bli direkt avgjörande för resultatet... Precis som R1 tippat sedan innan tävlingen drog igång (det var ingen slump att MZ dök upp på gaygalan i tisdags och figurerade på QX-schlageromslag) blev Måns alla bögarnas favorit, och i dessa kretsar har man redan utnämnt sin vinnare...och även om The Ark fortfarande får gälla som favoriter generellt (och ja...jag tycker nog fortfarnde det är Ola&Co vi ska skicka till Finland – vi har testat ABBA-schlager till dödsdagar nu och vi vinner inte på det) så ska man aldrig, aldrig underskatta svenska folkets kärlek till den klassiska schlagerlåten (inte minst när den som i Måns tappning är poppigt uppdaterad). Jag tror Måns fick flest röster i lördags, och nä. Jag kommer inte bli förvånad om det blir riktigt fin valör på medaljen i Globen heller.



Magnus Carlsson söp bort festivalens snyggaste låt som jag haft i huvudet sedan slutet av oktober. Ända sedan jag hörde den första gången har min mardröm varit att detta skulle hända...och på något sätt har jag ältat detta resultatet så många gånger i mitt huvud att jag inte ens blev speciellt besviken när det hände. Jag tänker inte ta upp huruvida hans hår är fult eller att han blivit fet (den stenen får de kasta som känner att de är snygga nog att göra det) – men det är knappast någon hemlighet att han föll på konstiga kläder (att anställa sin man som stylist var kanske inte ett genidrag), ett oerhört trist framträdande (efter gummibandsorgie, synkrondans i rymddräkt och hela-dansbandet-på-scen kom...tada...ingenting) och en ljudmix där han helt försvann bakom rösterna på den bisarrt klädda kören. Jag ringde upp halva min månadspeng i lördags, men mina nyktra ögon kunde bara konstatera att resultatet var rättvist i slutändan. Håll dig borta ett tag nu Magnus! Och kom tillbaka när du bytt stylist och återförenat Alcazar.



Nannes låt är snyggt Faith-producerad, Pling skriver alltid bra texter (men de där aha-aha-bitarna kunde hon gärna hoppat över) och det lilla trollet for som en skållad råtta genom klätterställningen i megaklackar...ändå insåg folk att det inte fanns någon låt i botten. Bra jobbat! Hade bara Jag Måste Kyssa Dig kommit femma istället för Live Forever hade jag fått mitt drömresultat.

Jag delar inte min bloggkollegas entusiasm över Sonja "JagHarLandat" Aldéns låt, men då min mamma tyckte den var kvällens bästa inser jag att det förmodligen finns plats för ytterligare en ballad i Globen. Uno&Irma bör inte vara något problem för Sonja, utan motståndet kommer nog i så fall från nästa helg (som jag tror slår ut Nanne).

Som en parentes noterar jag för övrigt att jag har ingen låt jag bryr mig om alls i Andra Chansen just nu. Det verkligen kvittar vem av dem som hamnar i Globen. Helgen vecka 9 kommer inte tynga ned telefonräkningen hos mig, jag lovar!

The Arrival var låten R1 inte direkt hyllat i sitt förhandssnack för mig, så jag blev väldigt positivt överraskad. Nog för att den inte låter så mycket som The Attic – men den låter däremot väldigt mycket som Therese gör i sina samarbeten med Stonebridge och väldigt 2000-talsklubbpop. Självklart visste vi att den inte skulle klara sig här (trots Therese snygga Jag-ÄR-sveriges-Kylie-kolla-själva-framträdande) och att den kom på en sämre plats än Sheida handlar inte om låtens kvalitéer, utan om det faktum att idiotlåtar som är riktigt urusla alltid går bättre än de folk tycker är okej-men-inte-bäst (se bara på ESC).



De andra två låtarna då? Well, låt oss säga så här: jag har Clubbin' i min iPod. Jag har inte de två låtarna...

Lite om Kristian Luuk också. När programledaren avslöjades i höstas så hyllade jag valet direkt, medan andra ifrågasatte om han skulle klara det... Klara det?? Klart en av Sveriges mest meriterade programledare skulle klara det - och han har (lite som LenaPh) gått från bra-men-trevande till fullständigt briljant på tre veckor. Favoritcitaten i lördags var (med reservation för att jag minns orden lite fel) "Måns är årets yngsta artist. Iallafall i Melodifestivalen" och (såklart) "Jag sov hos Foppa i natt. Vaknade upp med en susp i munnen!" Genialt! Hallå Ullevi!

Nu blickar vi framåt mot Gävle! Har Uggla den där Pom-pom-låten som ryktas kan vara en kandidat till segern? Kommer Andreas Johnson vara en lika skyhög favorit även nu när Sebastian redan sjungit hans låt? Hur tar folk emot ännu en praktschlager från en bög som känns lite trött (After Dark)? Ska Sanna Nielsen lyckas skrälla ännu en gång (precis som alla andra gånger hon deltagit)? Har SåSkaDetLåta-utmanarna Caroline af Ugglas och Sara Dawn Finer något att komma med?
Självklart hittar ni svaren först här i Schlagerbloggen!

Fotnot: Stavningsprogrammet är ur funktion och min ordblindhet är större än någonsin. Ha överseende med eventuella galenheter ovan.