Försvunnet bredband och repetitionsrapporter

Förlåt, förlåt, förlåt...

Hela 3G-nätverket i Leksand verkar ha brakat ihop i morse, därav den sparsmakade rapporteringen från dagens repetitioner, men här kommer en sammanfattning så här långt:

● Velvet är en personlig favorit. Idag sjöng Jenny klart godkänt, och undertecknad som faktiskt aldrig gillat Velvets tidigare bidrag/melodifestivalnummer speciellt mycket håller The Queen som hennes största triumf. Heja Tony Nilsson! Numret är härligt over-the-top som vi berättade igår och kidsen kommer säkerligen rösta bara på sagoslottet och den gigantiska gräddbakelseklänningen. Kvällen bögigaste nummer?

● Det svänger hur skönt som helst om Rigo och hans lilla femtiotalsparty och efter tre lyssningar så tvekar jag på om jag kanske borde höja mitt betyg till QX.se ett snäpp. Bestämmer mig dock för att behålla mina initiala känslor - man blir väldigt lätt hjärntvättad här.

● Om man kan få ett genombrott trots att man redan vunnit juniorvarianten av den här tävlingen så vet ni ju redan vem som får det på lördag. Good Golly, Miss Molly! Det frireligiösa anslaget stör mig fortfarande lite för mycket, men om inte det här går till Globen så skulle jag bli mer förvånad än när Carola föll ifjol.

● Hög hatt och frack. Käppar och visslingar. Det är väldigt mycket "Karl-Gerhard with a dance beat" över EMD. Funderar på om jag ska försöka sno en sådan där hatt som de kastar iväg på slutet. Måste kolla om det är en kanin i den.

● När Micke Rickfors går på går vi och intevjuar BWO istället. Så trist är han. Vi fick förresten typ en kvart med film från deras loge högt över scenen där de bland annat avslöjade vilket annat av årets bidrag de vill skicka till Moskva, vem som är deras favorit denna veckan och hur de vill utveckla Melodifestivalen.

● Alla fnyser åt Maja utom jag känns det som. Fan, jag gillar den här bossan. Jag är så sjukt svag i de där små sextiotalsgrejerna och i hela numrets softa laidback-känsla att jag glömmer att det inte finns någon låt i botten.

Annars är dagens samtalsämne den Expressenartikel vi skrev om innan. De flesta bara skakar på huvudet och tycker de gått över gränsen (inte minst som den lite frostiga tonen vid scenkanten drabbar oss alla) och studionman-Henke betonar noggrant varje ord han säger huruvida det är ett skämt, ironi eller allvar...

Sådärja. Bilder kommer vid nästa bredbandsträff.