Med scenen full av väldigt mycket ljus

"...med hjärtat fullt av ljus..."
"...en ängel här i mitt hus..."
"...skuggorna vände om..."

Sug på de där meningarna.
Är det Ingela Pling eller är det Ingela Pling?

Shirley står ensam på scen och sjunger en klassisk Lionheart-ballad medan lampa efter lampa tänds - och i höjningen brakar "en halv Magnus Carlsson" ned från taket (dvs en regnbåge med strålkastare) medan rosa tapetblommor dyker upp i bakgrunden.

Inget att klaga på alltså...
..mer än att jag inte kan komma förbi att den här låten är lite som Sanna Nielsens Vågar Du, Vågar Jag för mig. Den känns liksom smått beräknande. Formulativ. Förväntad. Inte dåligt. Men lite som Sanna då var till Carola året innan är Shirley till Sonja, Sibel, Sanna och så vidare, och så vidare.

Får se hur långt det räcker.
För Sanna räckte det till Globen. Och visst. Mina armhår reser sig en liten smula när höjningen kommer och tapetblommorna slår ut på skärmarna. Sån e jag.