Nu ska vi vara snälla, snälla, snälla...

...snälla, snälla, snälla, snälla, snälla.

Det här känns lite som att "Oj, här kommer en låt på riktigt" efter alla discobollar och synkrondanser och halvnakna dansare. Klassisk soulballad där texten känns direktöversatt från engelskan (tänk, please, please, please etc etc) med Carolines klassiska... hmm... "egna" kroppsspråk. Väldigt vackert - speciellt början - och ett rent, avskalat nummer. Snyggt.

Samtidigt; förmodligen i duell med Jonathan Fagerlund om den låt som är mest chanslös på lördag.

Dagens erkännande: jag är så skadad att jag fortfarande tänker The Commitments före Otis Redding när jag hör sådant här. I love that movie.