Okej. Ni kommer antagligen inte att tro mig. Men det här något av det bästa jag hört i Melodifestivalen balladmässigt. Årets Sanna. Vad är det här för startfält? Det är så förbannat fantastiskt bra! Vartenda hår på kroppen gör givakt när Sarah tar ton i denna maffiga jätteballad. Det är mäktigt, stort, vackert, känslosamt. Och höjningen är ren och skär magi. En given finalist i min bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar