Oj, en liten besvikelse tyvärr.
Det börjar nämligen väldigt bra. Daniel Gildenlöw står ensam vid mikrofonen och sjunger innerligt med bara elorgelkomp medan de andra i bandet står/sitter stilla med sina instrument i bakgrunden. Snyggt.
Men sedan händer...inget. Absolut inget.
Jag hade älskat om det hade brakat loss i värsta rockröjet mot slutet. Eller åtminstone en liten gitarr eller några schysta trummor. Om låten liksom adderat lite jävlaanammaoch desperation till sin innerlighet. Då hade det här varit väldigt, väldigt farligt. Det känns nämligen äkta från ruta ett och hade kunnat lockat en väldig stor publik att rösta.
Kanske gör det det i alla fall. Det är fortfarande helt okej. Men jag är tveksam. Än så länge. Nu får nog bandet lita väldigt mycket till sin stora fanbase för att komma vidare.
Synd på ett sådant bra utgångsläge och en så bra grupp. Det här kunde blivit så mycket mer.
.png "English"){kind=small}
Inlägg
RSS Feed Removed
1 år sedan
2 kommentarer:
Helt rätt, det är jävligt snyggt men det lyfter aldrig. Det är lite Metalica i början men sen vill man ju att det ska hända lite grejer, tyvärr så blir detta bara snyggt men that´s it. Skönt att ha er på plats/Micke Ryberger
Jag tror att problemet ligger i att Road salt från början var en låt på sex minuter som kortades ner för att vara med i melodifestivalen. Jag tror då att det är mycket möjligt att ett rockigare parti av låten försvann.
Skicka en kommentar