18 februari 2010

Hur kan jag tro på kärlek? - Erik Linder

Erik repar i vad jag förmodar är hans scenkläder på lördag. Sådant uppskattas ju alltid av oss som ni vet. Kudos. Tyvärr ser det väldigt, väldigt frikyrkligt ut i mina ögon, vilket inte alltid är ett plus...

Det förstärker dock onekligen skolavslutningskänslan i låten...eller nä...det här är såklart inte en låt som skommer sjungas på skolavslutningar. Det här är en låt som kommer sjungas på begravningar för unga människor som gått bort i tid och otid i framtiden. Med sin text om hur man ska kunna tro på kärlek när unga dör, är det kanske inte det muntraste vi hört på en Melodifestivalscen och Kenneth Gärdestads-text balanserar hela tiden på gränsen till det banala med sin våta kinder och sol som går opp etc - men jag köper det. Rakt av. Herregud, sjung Manboy, Yeba eller "varje själ är en ö" och "att solen går opp", bara du gör det med känlsa, och jag är ombord.

Och det gör Erik. Han sjunger med känsla och han sjunger väldigt, väldigt bra och det känns absolut som han menar varje ord. Han är lite stel och känns lite ensam på scen tills kören brakar fram i slutet mot låtet (ett klassiskt schlager-moment) men det funkar helt okej (fast visst - det hade gått bättre om bara frikyrkokänslan kunde tonats ner ungeför 400 steg).

Jag tror svensktoppspubliken ute i landet kommer köpa det här med hull och hår. Jag gör ju det.

Inga kommentarer: