Ännu en ensam balladtjej stillastående vid en mikrofon mitt på scenen. Det verkar finnas en ny regel om att det ska med en minst sådan låt varje vecka i år...
Nåväl, det här är en bit från Jessicas låt förra veckan. Det här för mera tankarna mot gammal klassisk svensk schlager a' la Monica Zetterlund. Eller kanske snarare precis den typ av svensk soul som Orup brukar leverera i sina lugna stunder.
Anna-Maria sjunger helt fantastiskt (även om hon har lite svårt att hitta texten ibland) och jag pendlar flera gånger under låten om det här är en finstämd Caroline af Ugglas-stund där texten och innerligheten kommer träffa folk stenhårt - eller en ny Jennifer Brown som kommer gå tokförbi alla och en var och hamna sjua.
Jag får nog återkomma i ämnet. Men tyvärr känns det just nu lite anonymt och jag lutar åt det sistnämnda. Men det är en vacker låt.
...och medan jag skriver det så testar de rökmaskinen för första gången och stackars Anna-Maria fullständigt försvinner i röken på scen. Det ser helt galet ut. Värsta Joe Labero.
"Du är debutant vettu. Nästa år kommer du få synas också!" säger Studio-Henke
.png "English"){kind=small}
Inlägg
RSS Feed Removed
1 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar