Vi tar det direkt. Ni kan sluta undra vart ni hört "lay your love, lay your love, lay your love on me"-sticket som kommer mot slutet när ni sitter framför TVn på lördag - det är Mr Bard som snott från sin egen Oh Mama med Lili&Susie, fast där gick strofen "ring my bell, ring my bell, ring my beeeeel"! Så nu vet ni det.
Annars är detta en otroligt catchy låt som luktar långt mera Melodifestivalen än Temple of Love gjorde - men som samtidigt innehåller fler typiska BWO-element som en liten Marina-prata i slutet och en glatt dansande Martin med sug i blicken och gungande höfter. Refrängen sitter som en smäck efter en enda lyssning och har en klassisk "oh ooh, oh ooh"-grej som man sjunger med i redan när den dyker upp andra gången.
Scenshowen då? Jo, öppningen där hela gruppen med dansare ligger som utslagna efter ett dekadent 1700-talsparty i den lilla glaskuben är den klart snyggaste öppningen i år, och när Martin lyfts upp i taket i en hiss (som exploderar av pyroteknik helt plötsligt) i slutet känner båda Schlagerprofilerna att det här är verkligen ett nummer man vill se om och om (och om) igen.
Låten finns där. Numret finns där.
Nu ska bara medelålderspubliken låta bli att reta sig på gruppens fullständigt galna kläder (designade av samme designer som gjorde Björks berömda svanklänning) eller på Mr Bard himself och lägga sina pengar på att rösta gänget till Globen. Hoppas, hoppas. För det här är en hit som fungerar även utanför Melodifestivalbubblan.
RSS Feed Removed
2 år sedan
2 kommentarer:
BWO som låter som Lili & Sussie, känner på mej att jag kommer älska detta ;-)
Usch, BWO är så tråkiga. De får aldrig riktigt till det. "Temple of Love" var så enformig så man slocknade. De har en supertalang i Martin, men that's it. Senaste plattan råfloppade väl precis överallt? Varför tror folk (Alexander inkluderad) att Europa ska gilla BWO?
Skicka en kommentar