Oh Ah, Oh Apadooa Yeaho Yeaho!

Jag känner att det på något sätt är min plikt den här veckan att tona ned alla superlativ som kommer fullkomligt spruta ur min bloggkollega MrRs mun och fingrar vad gäller Caracola den här veckan. Hans ögon lyser verkligen som på ett litet barn på julafton när de tre charmiga tjejerna river av sin superglada tuggummipop med klisterrefräng. Underbart!

Tyvärr, kommer jag nog göra ett dåligt jobb med nedtoningen för jag gillar ju också det här. Det är en riktigt härlig schlager kombinerat med en klassisk sommarhit, med allt vad det innebär av armviftande koreografi och en "Oh Ah, Oh Apadooa Yeaho Yeaho"-refräng som upprepas så ofta och sätter sig så hårt i skallen att de som inte gillar det (det finns några sådana i hallen här också) stönar av obehag. Äsch. Gnällspikar. De vågar bara inte erkänna att de någonstans älskar sådan här naivistisk dagispop. Men det gör vi!

Precis som Fridas låt är nämligen det här ren glädje (men på ett annat sätt) och låten som jag tror alla barn kommer ringa på den här veckan. Vi må vara något partiska - men visst är det inte helt otänkbart med en liten Caracolaskräll på övre delen av resultatlistan i helgen?