23 januari 2009

Ett litet brev till Linda Bengtzing

Hej Linda!

Grattis till knodden. Hoppas du inte kräks allt för mycket.

Men du... När ungen är ute, magen är borta och det (naturligtvis) blir dags för Melodifestival-comeback igen - kom då inte tillbaka med en smäktande ballad som hamnar om hur du hamnat på rätt plats i livet och hur du inte förstod vad som var viktigt tidigare men att bebben gav dig en ny syn på tillvaron och världen etc etc [stoppa in valfri Ingela Pling-lyrik].

Vi förstår såklart att det är så, men eftersom det redan finns de som byggt hela karriärer på sådant (och - vem försöker vi lura - vi faktiskt dessutom är skittrötta på det) så hoppas vi att du fortfarande kan fortsätta sjunga texter om att klappa katter, om diamanter och om att jaga nya killar (herregud ljug - det gör du ju så bra) och att du gör det med din vanliga Duracellkanin-energi trots kolik, bajsblöjbyten och amning tills tuttarna släpat i backen.

Men med det sagt; grattis igen.

Kram
Schlagerprofilerna

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jo det var ju tur att vi fick reda på det.Så vi vet vad du syslat med

Anonym sa...

Jag skriker RAKT UT. HAHA. Jag är helt sjuk.
Det blev liksom lite för mycket med BÅDE Linda-nyhet och bebis-nyhet SAMTIDIGT.

Anonym sa...

Och GRATTIS till Linda och den mystiska musikerkillen förstås!
Vad tror ni, är inte just det där temat ni skriver om vad Shirleys låt handlar om? Med hjärtat fyllt av ljus, liksom.