28 december 2009

00-talets bästa: 4

4. Måns Zelmerlöw - Cara Mia



MrK: Vi har tre låtar kvar efter den här, men jag kan avslöja att skulle man lista vilka ögonblick under Melodifestivalens 00-tal som etsats sig fast hårdast i mitt medvetande så skulle den här hamna på delad förstaplats. Allt skulle ju handla om Magnus Carlsson den där gången. Jag hade hört demon ett bra tag innan och var helt säker på att han skulle överraska alla. Måns? Tja, han hade ju halkat in på ett bananskal efter en diskning, var en gammal Idoldeltagare och rapporterades sjunga falskt från repetitionerna. Andra chansen som bäst? Så kommer körerna, fläkten, ögonen, den grå kostymen och en sådandär patenterad Kempedänga (som Regina Lund supit bort i Göteborg veckan innan) som satt som en smäck efter första versen. KABOOM! Hela bög-Stockholm där jag befann mig exploderade och kastade sig över telefonerna (liksom varenda brud och schlagerintresserad i Sverige) och ett av de största genombrotten sedan Carola (oväntat nog med en artist som redan slitits ut i TV) var ett faktum. Allt klickade. Låten är idag ett av schlagergolvens absolut säkraste kort, fortfarande grymt catchy och en signatur för det mest lyckade MF-decenniet någonsin.

MrR: 2007 lös schlagern med sin frånvaro i festivalen, allt vi fått innan deltävling tre var slaskschlagern Samba Sambero. Så när vi äntligen fick en mäktig Kempeschlager av Sveriges snyggaste sångare så kastade alla sig över telefonerna, gamla som unga, straighta som gay. Klart han skulle rakt in i Globen! Mr K har egentligen sagt allt här ovanför och jag håller såklart med om allt. Det där ögonblicket då Måns satt mot Magnus är en tv-klassiker. Måns stod för nåt ungt, snyggt, piggt och fräscht medan Magnus, visserligen med en bra låt, gjorde allt fel: En ful rörig ljusramp, ett oinspirerat framträdande, FRUKTANSVÄRDA kristallbeklädda scenkläder och en hopplös frisyr. Klart Måns tog chansen.

MF-placering: 3:a i finalen 2007 Tracks: 4 Svensktoppen: 1 Topplistan: 1

Här kan du lyssna på listan hittills på Spotify!

2 kommentarer:

Uffe sa...

Jämte BWO LAYLOM så var Magnus Carlsson den som jag trodde stenhårdast på. "Live Forever" satt som en smäck.. perfekt blandning av 80 tal och nu men precis som MrR skrev.. hela framträdandet var fel.. då inte bara han.. utom de gräsligt klädda körsångerskorna.. deras byxor e ett stycke extremt dålig smak fortfarande.. Sen var det en av mina favos.. Nanne.. hennes dans/uppträdande var kalas.. MEN MEN så kom Mums Mums.. cool låt och coolt framträdande.. och han e ju vacker som en dag.. (not really my cup of tea) men iallafall.. vad hände igentligen??
men häftig var det... klassiker är den.. 100ggr bättre än "Hope & Glory"

Anonym sa...

När jag väl satt där (eller satt och satt snarare stod upp) i Globen så var det denna låt jag hejjade på. // Jonas