Behind you, Thea! Behind you!

Härdsmalta

Den svenska schlagerkungen Lasse Holm la som bekant av att skriva Melodifestivalbidrag för ett bra tag sedan. Det gjorde dock inte Tysklands dito Ralph Siegel. Här är hans Tonight at the Opera från den maltesiska uttagningens första delfinal som drog igång i lördags.



Tänk på den här låten nästa gång ni av någon anledning funderar på att tänka något ont om Lasse Holm. Killen kan i alla fall konsten att lägga av i tid.

Malta 2008

...och om jag var nöjd med Schweiz så är det inget mot vad jag är med Malta! Malteserna bestämde sig nämligen för att skicka Morena och hennes hysteriska Vodka - en låt som gått varm i min iPod de senaste veckorna.

Här är en video från finalframträdandet (tror jag...det kan vara semifinalen också) - och visst är det lite fint att hon verkar ha snott Carolas vinnardansare från 1991. Man sitter liksom bara och väntar på att de ska börja göra "roddbåten" efter kullerbyttorna. Heja Malta!

MaltaSong 2008 - Resultat av semifinalen

Igår hade Malta sin semifinal och plockade ut de åtta bidrag som ska tävla om en plats i Belgrad på lördag - och se på fan. Invånarna i Europas sydligaste land verkar ha röstat helt rätt! Här är finalbidragen:

Go - Klinsmann Coleiro
Vodka - Morena
Street car of desire - Petra Zammit
Give me a chance - Eleanor Cassar
Casanova - Morena
Love is just the way - Rosman Pace
Sunrise - Claudia Faniello
Caravaggio - Claudia Faniello

Ni som läste HÄR om mina initiala tankar kring låtarna märker att jag fick med en hel del favoriter (några av dem har dessutom växt/blivit större favoriter sedan jag skrev min initiala analys): Vodka, Go, Street Car of Desire och Caravaggio.

Att Sunrise och (framförallt) trista Casanova halkade med känns mera som att expertjury hade en så stor förkärlek till Morena och Claudia Faniello (kan det bli mera tydligt än så att juryn ville skicka någon av dem) att de ville se dem dubbelt upp på lördag.

Vad gäller Love is just the way så låter den ju väldigt Eurovision och Eleanor Cassar verkar sjunga bättre än vad hennes låt förtjänar, så det var väl också okej val - men jag hoppas nog att Malta kommer skicka någon av mina favoriter ändå.

Vad hände med Mary Spiteri? Tanten verkar tappat sin fanbase. I alla fall i juryn.

Slutligen; om man får sia lite om hur det går på lördag så gissar jag nog att det blir Caravaggio eller Go som får biljetten till Serbien tillslut när folket får rösta...eller kanske det lite trista valet Love is just the way om de vill sejfa...även om jag såklart skulle älska om de vågar skicka ett så galet bidrag som Vodka.
Nä, förresten - jag struntar nog i att tippa alls och accepterar helt enkelt vad malteserna (heter de så? Eller är det ett godis?) än väljer att skicka. På lördag kväll vet vi.

Lite mera Malta

I väntan på att vi ska få veta hur scenen i årets Melodifestival ser ut - vad väntar ni på SVT? - så kan ni kika på Maltas dito HÄR, där ni kan se bilder från dagens repetitioner och läsa lite om hur deras nummer kommer att se ut.

Kristallkronor verkar helt klart vara det nya svarta på Malta.

MaltaSong 2008

Okej, Malta...
Sjutton låtar tävlar i semin på torsdag och åtta går sedan vidare till lördagens final. Flera artister har med två låtar, och generellt sett är det lite, lite roligare än de andra länderna jag lyssnat på.
Men allt är förståss relativt.

Här är rapporten efter min första genomlyssning.


Claudia Faniello - Caravaggio
Den Maltesiska uppföljaren till Björn Skifs Michelangelo? Nästan. I allafall tematiskt. Musikaliskt är det lite mera klassisk schlager (jag stör mig på att jag inte kan knäcka vilken låt det är den påminner om) uppblandat med cembalo för att göra det hela lite mera barockt. Fabricios syrra rör sig som ett kylskåp i klippet, och trots att det här är lite för formulativt för min del så är det ändå en av de klart bästa låtarna jag hört bland alla de bidrag från olika länder jag lyssnat på hittills.

Glen & Pamela - Loved by you
Glen & Pamela kämpar hårt för att försöka vara 2000-talets svar på Kirsten & Sören, med upphottad dansbandlåt med Grease-shoobido och Wham!-yeah, koreografi från Österrikiska Mess 1982 och en entusiasm de förmodligen studerat hos brittiska Same Difference. Som om inte det vore nog så dyker det dessutom upp ett stepp-parti någonstans i mitten. Only in Eurovision, darlings. Only in Eurovision. Men va fan - hellre än slätstruken rock eller RnB säger jag.

Eleanor Cassar - Give me a chance
Jag tror inte ens Whitney hade kommit undan med den här slätstrukna powerballaden under sina glansdagar. Refrängen är så obefintlig att allting känts som en enda lång vers om de inte tryckt in en kör då och då. Inget fel på pipan...men en kisspaus.

Morena - Casanova
Synd på så rara ärtor. Morena ser ut som Rachel Rays snyggare och smalare lillsyrra, och i början har jag en förhoppning om att det här ska kunna ta sig ordentligt...ända tills det visar sig att refrängen är en katastrof som helt slarvas bort. Andorras Gisela kan sova lungt med vetskapen om att hon blir den enda kvinnan med en Casanova i Belgrad.

Rosman Pace - Love is just the way
Killen låter och ser ut som en Idolfinalist...och det gör låten också. Tyvärr då mera en Marie Picasso-finallåt än en Agnes-finallåt om ni förstår vad jag menar. Kunde varit en hit på Irland med Westlife - och absolut inte omöjligt ett tävlingsbidrag i Eurovision. Men det gör den inte mindre sömning.

Morena - Vodka
Förmodligen insåg Morena också vilken katastrof Casanova var och ville ställa upp med en låt till för att vara på den säkra sidan. Bra tänkt, för här blir det genast bättre. Som en blandning av E-type, Sanne Salomonsen, Scooter och Verka Serduchka (kryddat med fotbollskörer som skriker på ryska) går hon loss i en musikalisk motsvarighet till en panikattack på taket av ett framrusande tåg. Hysteriskt - men det gillar ju jag. Jag köper till och med alla de ganska pinsamma östeuropeiska flörtarna rakt av bara för att jag får George Michaelska Freedom-vibbar av refrängen. Heja, heja. Men man får nästan duscha efteråt.

Klinsmann Coleiro - Super hero
Fast han har gitarren lägre än sina testiklar och försöker verka lite indiepop till en början, så är det här en klassisk dansbandsschlager förklädd till rock i versen, men nästan fånigt traditionell i refrängen. En hybrid mellan Magnus Carlsson och Jimmy Jansson som är för blek för att jag ska minnas den efter en lyssning.

Pamela - Whispers
Pamela är tillbaka utan Glen, och här gör hon en långt långsammare och mindre hurtig sak med operainslag. Det börjar ganska vackert (om än lite tråkigt) men refrängen lyfter inte tillräckligt för att mitt intresse ska hållas igång. Operasnutten känns väldigt, väldigt Eurovision, dock.

Daniela Vella - Throw your stones
Sådana här midtempolåtar där absolut ingenting händer är det tråkigaste jag vet. Usch. Nästa!

Mary Spiteri - My Last Encore
Well, med tanke på damens ålder så kan det nog mycket väl vara hennes sista encore... Ett snabbt MSN-meddelande till min schlagernördsfaktabas Pierre berättar att Mary faktiskt kom 3:a i ESC i Sverige 1992, och att hon dessutom deltagit "X-antal gånger" i Maltas uttagning. Okej. Med ett vibrato värre än Sanna Nielsens och en röst som Eartha Kit så antar jag att schlagerbögarna på Malta kissar på sig varje gång hon ställer upp - men jag har svårt att tro att det här Streisand-numret kommer ta sig över Medelhavet.

Klinsmann Coleiro - Go
Jimmy Jansson-killen med den låga gitarren är tillbaka i en låt som lite modernare och som ligger lite närmare Andorra-Anonymous (fast utan deras energi) än hans förra. Det här skulle kanske kunna bli något faktiskt.

Chris & Moira - Alright
Maltas motsvarighet till Roxette (i den ålder Gessle & Fredriksson är nu) sjunger ordet Alright så många gånger att tillslut stänger jag av.

Jean Claude Vancell - Contradiction
Spansk gitarr inleder den här låten skriven och framförd av en småfjollig kille med ett hiskeligt högt hårfäste som sjunger lite sådär modernt, olidligt genom näsan. Låten glömmer jag dock bort så fort den tagit slut. Aldrig ett bra tecken.

Jessica Muscat - Tangled
Ibland kan tre minuter vara väldigt, väldigt långa. Pigg i något som vill vara/borde ha varit en modern poplåt...men det känns aldrig som om den kommer hela vägen fram.

Claudia Faniello - Sunrise
Lagom anonym schlagerballad som dock ger Claudia vinsten i "högsta snittet för oss med flera låtar" i Maltas tävling. Men ska Malta skicka henne så ska det vara med Caravaggio.

Mary Spiteri - If you believe
Malta-Mary är tillbaka i ytterligare en ballad. Inget större fel på varken tanten eller låten här., men hela paketet känns lika gammalt som tävlingen själv.

Petra Zammit - Street car of desire
Lite country-möter-blues med ett knull-saxofonsolo i mitten...men jag gillar det faktiskt. Charmigt på något sätt. Och framförallt en riktig låt.

Slutsats? Öronen blöder, huvudet snurrar, men - Caravaggio känns som ett tryggt men kanske lite tråkigt val och Vodka är en sådan där låt jag gillar men bara kan ursäkta att den finns till för att den tävlar i ESC. Go eller Street car of desire skulle säkert fungera att tävla med också...men det slutar väl med att de skickar Mary.