Visar inlägg med etikett Västerås08. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Västerås08. Visa alla inlägg

18 februari 2008

En vem-befann-sig-var-bild från efterfesten i Västerås

Två kex från Västeråsfesten
















Hos oss är det inte bara schlagerstjärnor som får glänsa. Även snygga efterfestdeltagare ska ha sin plats i schlagerbloggen. Här är två kex från Västerås.

17 februari 2008

Partypinglor & Festfilurer

Ni har förhoppningsvis redan sett vår bildspecial från nattens efterfest på QX.se (kolla in det genast HÄR annars) men allting fick inte plats där. Här får ni därför ännu ett gäng bilder från Sveriges schlagertätaste party i natt.












16 februari 2008

Vilken chock! Vilken skräll! Vilken kväll! Vilken glädje!

Jag är helt snurrig.
Jag är helt svettig.
Jag är förbannat lycklig.

Jag älskade Sanna ikväll.
Vi älskade Sanna ikävll.
Hon var inte bara en delfinalsvinnare. Hon var inte bara en Globenvinnare. Hon var en Eurovisionvinnare. Fantastiskt. Båda Schlagerprofilerna grät under hennes nummer - och vi har ändå sett det ett antal gånger denna veckan.

Personligen så älskade jag även Ola och Rongedals låtar, och när Ola ropades upp till Andra Chansen så släcktes det där lilla, lilla hoppet jag haft en stund att kanske, kanske, kanske hade folk hoppat Androlas "vi är några av Sveriges bästa artister med en av kvällens snyggaste shower...men vi har en halvbralåt" bidrag...
...en väldigt kort stund...
....för när det avslöjades att Androla skulle fara ända upp till Kiruna så skrek jag så Västeråsarna trodde flyglarmet gick. Direkt förstod jag att det var Rongedals Mika/ScissorSisters-disco som slagit ut pizzan (det var för stor skillnad i publikundersökningarna) och eftersom det var min tredjefavorit efter Sanna och Ola ikväll så var lyckan total.

MrR kämpar också med att få luft mellan glädjetjuten här bredvid (och snart kan ni läsa hans slutrapport HÄR) och det är två personer vars kärlek till Melodifestivalen (och till det röstande svenska folket) mot all rimlighet faktiskt ökat ytterligare ett snäpp!

Nu blir det fest natten lång här, men kika in imorgon för en rapport om efterfesten (DET blir intressant kan jag lova). Nästa helg drar vi till Linköping för nya skrällar!

/Smiling in Love MrR & MrK

Hela Västerås storsatsar på schlagertemat...



Så här tycker proffstyckarna - alla betyg på alla låtar.

Just nu sitter väl de flesta av er och väntar på tom...Kristian Luuk. Men vi har besökt ett gäng recensenter och kollat vad proffstyckarna (och såklart vi själva) tycker och tror inför kvällens deltävling i gurkstaden med stort V. Tyckarna är (förutom era favoritschlagerprofiler då såklart) Aftonbladets Markus Larsson, Expressens Anders Nunstedt, GPs Johan Rylander, Svenska Dagbladets Stefan Malmqvist och DNs Mattias Dahlström.

1. Ola "Love in Stereo"
MrR: 2/5
Love in Stereo är långt ifrån det läckraste tuggummit i popautomaten, och jag tycker att det är en skymf när mina kollegor nämner hitmakarna Stock, Aitken & Waterman i samma andetag som den här 80-talsputtriga dussinlåten.

MrK: 5/5
Jag som är född på 70-talet kastas på några sekunder tillbaka till sommaren -85 när WAX och Nik Kershaw regerade på listorna, och även om jag är skeptisk till John Farnham idag så tar Ola och hans låtskrivare allt det jag ändå gillade med You're the Voice och bakar in det i en 2000-talshit som heter duga.

Aftonbladet: 3/5. "Ser du fram emot en popsingel som överträffar Natalie? Då får du vänta ett tag till. Det dröjer överraskande länge innan refrängen i Love in Stereo fastnar. Olas främsta styrka är att fansen kommer att slösa bort sina föräldrars årslöner på sms och telefonsamtal."
Expressen: 3/5. "Love in Stereo har gigantiska likheter med John Farnhams gamla Youre the voice, minus Farnhams vokala pondus. En ganska begåvad radioschlager, som dock saknar lite klister i refrängen"
GP: Final. "…jag får samma feeling som när Måns fick sitt stora genombrott med Cara mia. Det här är en minst lika bra låt. Säkraste finalisten."
SvD: 4/6 "Nej, Ola Svensson har inte hittat en ny hit á la Natalie. Love in Stereo är snarare en skamlös 80-talsfest där Safety Dance med Men Without Hats spelas på repeat"
DN: 3/5 "Melodiös, bredbent och rätt svulstig åttiotalsrock som inte väjer för något. Extra allt gäller."



2. Lasse Lindh "Du Behöver Aldrig Mera Vara Rädd"
MrR: 3/5
Med en fint vemodig poplåt blir Lasse Lindh en vacker rastplats längs efter schlagervärldens autobahn. Men trots fin inramning så är det här chanslöst och åker ut efter omgång ett.

MrK: 3/5
Det låter som Lasse Lindh brukar (för er som är bekanta med det), varken mer eller mindre, och Lasse står rakt upp och ned på scenen med sin gitarr som han brukar. Det räcker helt klart för mig, jag gillar det här, men har Lasse tillräckligt med fans för att ha någon chans mot de andra artisterna och låtarna ikväll? Jag tror tyvärr inte det.

Aftonbladet: 3/5. "Scenutstrålningen är lite väl anonym. Här får den söta melodin och sympatiska refrängen ta plats och växa ifred. En bra strategi"
Expressen: 3/5 "Jag gillar Lasse Lindhs ledsna indiehunden-variant av Se på mig men pallar han pressen? Och kan en schlager verkligen vara så här skör?"
GP: Andra Chansen. "Den bästa låt som tävlat i festivalen på flera år, i klass med Patrik Isakssons Faller du, faller jag."
SvD: 5/6 "...en fin svensk popdängasom växer för varje ackord. Jag tycker det är bra, alla som uppskattar snyggt snickrad pop torde hålla med"
DN: 4/5 "Tävlingens kanske starkaste pophantverk, frågan är om det räcker?"



3. The Nicole "Razborka"
MrR: 4/5
Åh. Mitt gayhjärta slår lyckovolter när The Nicole bärs in av fyra kosackhunkar och drar igång sin ryssdisco. Det är dragspel, synkrondans och refrängstarkt. Tyvärr är det också illa sjunget, genomkitchigt och därmed helt chanslöst.

MrK: 3/5
Låten är en glad gayklubbsfavorit med Lambada-dragspel och numret är riktigt roligt med kosackdansare, mängder av snö och en glittrande bärstol. The Nicole däremot är numrets mest osäkra kort. Ibland glimrar hon till, men oftast känns hon osäker både på scen och i röstinsats.

Aftonbladet: 1/5. "Öststatsrnb med dragspel? Enerverande refräng? Stämmer det att The Nicole inte ens kan sjunga ordentligt? Svaret är ja på alla frågor. Här har publiken en utmärkt chans att fundera på vem som är vem av bröderna Rongedal"
Expressen: 1/5. "Löjlig koreografi, instabil sång och en text Borka-rövarna inte skulle ha tagit i med tång. Utslagen."
GP: Utslagen. "Det här kan vara årets sämsta bidrag. Och då hjälper inte effekter som kosackdans och inomhussnö."
SvD: 2/6 "...grekisk fetaostdisco strösslad med finhackad lambada. ... Ska man bli inburen på en tron, som Nicole Fuentes, måste man ha täckning för det"
DN: 2/5 "Det ena av två bidrag (Andra generationen är det andra) som nästan omedelbart kan räknas bort från avancemangsspekulationerna i den här rätt täta tävlingen"



4. Alexander Schöld "Den Första Svalan"
MrR: 2/5
Alex Schölds Jimmy Jansson-pop med extra gitarrkrydda och lite discokomp är en trevlig lättrallad bagatell som man gärna nynnar med i. Men Alex just "aint got the charm to pull it off".

MrK: 2/5
Mina problem ligger snarare i att låten varken har en riktigt början eller ett ordentligt slut, att jag har svårt för Alexanders flickaktiga röst och att jag helt enkelt har tröttnat på den här typen av Jimmy Janson-låtar i Melodifestivalen.

Aftonbladet: 2/5. "Själv hantverket är det inget större fel på - melodierna och refrängerna har bra schwung. Men Alexander Schöld är väldigt tam och ängslig och nervös på scen"
Expressen: 1/5 "Gillar hockey, Jimmy Jansson och bilar. Musikalisk förebild: Jimmys tidiga. Sjunger som: En tjej. Ser ut som: Jimmy Jansson. ... Okänd talang: Kan sjunga 'Amanda' på fem språk. Övrigt: Jimmy Jansson."
GP: Utslagen. "…refrängen, hur töntig texten än kan verka, skulle kunna vara skriven av Per Gessle. Skrällvarning."
SvD: 3/6 "Det hela är synnerligen sukralos-sött och banalt...men ändå lite catchy."
DN: 3/5 "…tveklöst fältets dark horse. Avslutningen är något tvärt och texten luktar av banal "Pripps Blå"-rock, men musiken är luftig refrängstark pop i samma anda som, säg, Martin, Jumper eller, om man ska gå ännu längre tillbaka, Gyllene Tider."



5. Rongedal "Just a Minute"
MrR:
3/5
Låten är en rejäl humörhöjare och det här är precis vad jag skulle vilja dricka i shotsform för att höja partytempen en kväll. Dessutom har tvinsen kvällens läckraste koreografi. Ursnyggt dansat grabbar!

MrK: 4/5
Det här trallvänliga lyckopillret korsar mina favoriter Mika och Scissor Sisters med en rejäl dos BeeGees kan jag bara inte motstå. Ett kul koreograferat gör inte saken sämre. "Andra Chansen" - för de kan väl inte skrälla sig in i Globen?

Aftonbladet: 3/5. "Disconostalgi. Scissor Sisters och Bee Gees med Elton John på piano. Det ser ut som om nån släppt loss två vuxna män med barnasinnet kvar i bollhavet på IKEA."
Expressen: 2//5. "En irriterande slug discobastard, glatt baserad på Grece Kelly och I dont feel like dancin...sjungen av två vitaminstinna ekollon. Andra Chansen."
GP: Utslagen. "Det räcker inte att klä sig i snygga röda kostymer, sno ett koncept från Mika och Scissor Sisters, lära sig några danssteg, kicka omkull mikrofonstativ och sjunga falsett."
SvD: 2/6 "Det är Bee Gees-falsett samt Scissor Sisters- och Mika-disco. Men tvillingarna Rongedal ger intrycket att detta är ett ironiskt revynummer. Just a Minute är straight humoristisk gaydisco"
DN: 3/5 " Bra schvung både i låten och i fram­förandet, men saknar det där sista lilla extra i avslutningen för att kunna hota de stora elefanterna på allvar. Utmanar antagligen de tre popkillarna (Lindh, Ola, Schöld) om "Andra chansen", men drar nog det kortaste strået."



6. Sanna Nielsen "Empty Room"
MrR: 5/5
Det här är SÅ bra på alla plan. Sanna sjunger sin schlagerrysare fantastiskt, låten är en underbart maffig balladbakelse och att hon är HELT ensam på scenen och sjunger hela låten utan kör är ett brilljant grepp. Jag räknar iskallt med att det här är balladen nummer ett i år och att vi på nåt sätt ses i Globen.

MrK: 5/5
Det här är kvällen då den präktiga schlager-Sanna kommer försvinna ur svenska folkets medvetande och ersättas med en skitsnygg, vuxen balladsångerska som fullkomligt krossar allt motstånd vad gäller fantastisk sång (utan vibrato!) i en själfull, enkel Celine Dion-rökare.

Aftonbladet: 4/5. "Här har vi den. Balladen. Inlevelsen är så stark att Sanna blir ett med låten. Ikväll kan hon framkalla så starka rysningar att de ger utslag på richetrskalan. Strålande"
Expressen: 4/5 "Sanna har trollat bort sitt schlagervibrato och sjunger en rak-permanentad "Top Gun"-ballad som får tårna att krulla sig. Svulstigt och avskalat på samma gång"
GP: Andra Chansen. " Numera sjunger 23-åringen i samma mäktiga klass som idolen Celine Dion. Och låten är en ballad i absolut världsklass."
SvD: 5/6 "Jennifer Rush hade gladeligen offrat små fluffiga djur på ett altare i skogen för en låt som Empty Room. ... En ballad Sanna Nielsen sjunger skiten ur."
DN: 4/5 " Melodifestivalårets första stora ballad. Helt i klass med fjolårets Sonja Aldén eller Sarah Dawn Finer. Nielsen drömmer sig tillbaka till tiden innan Whitney träffade Bobby och levererar en storstilad, ganska sorglig ballad med kvällens mest sobra scenshow och mest imponerande vokala insats."



7. Andra generationen "Kebabpizza Slivovitza"
MrR: 2/5
Här bjuds zigenargung, trumdunk och mässingsblås, men framförallt en humoristisk text väldigt bra sjungen av frontsångaren. Jag gillar det här, men det funkar inte riktigt i rutan och låten blir för tjatig i längden.

MrR: 2/5
Sångaren sjunger jättebra och grabbarna ser ut att ha kul på scen - men tyvärr har inte jag det. Någonting fattas helt enkelt på den här pizzan för att jag ska känna mig mätt. Frågan är hur Sverige tycker att det smakar och om de vill beställa ytterligare en?

Aftonbladet: 0/5. "Det finns ingen som helst vits med Andra Generationens balkanstökiga kebabkakafoni. Ett stort minus."
Expressen: 1/5 "Balkanbuskis fullproppad med lökiga nödrim och ostig progg-ironi men i total avsaknad av sväng"
GP: Utslagen.
SvD: 1/6 "Trumma, saxofon, trumpet och dragspel baxnar denna stereotypiska balkanpop framåt"
DN: 2/5 " Snyggt handklapp parti mitt i och det lite spruckna blåset sitter som smäcken, men refrängen är rätt fånig och texten inte riktigt så rolig och vitsig som upphovsmännen vill få den till."



8. Johnson & Häggkvist (a.k.a Androla) "One Love"
MrR: 3/5
Det här är en helt okej version av "In the name of love " i Andreas Johnson-kostym som lyfter till oanade höjder live. Men ärligt folk, är det här vad vi vill se som vinnare i Globen? Givet vidare.

MrK: 3/5
Carola och Andreas fungerar fantastiskt ihop och ser galet snygga ut tillsammans. Klart detta kommer fungera och gå direkt till Globen. Klart detta kommer spelas om och om igen på P4 och klart att detta älskas av (minst) alla dem som sett till att Andreas gjort succé de två senaste åren.

Aftonbladet: 5/5. "Orden får inte plats i en liten recension. Det här är stor schlagermusik. One love innehåller flera stora ögonblick och är en fungerande krock mellan två helt olika temperament. Både Carola och Andreas gör verkligen allt för att lyfta fram låtens verkliga stjärnor: Melodin och refrängen."
Expressen: 4/5 "Lill-Bono har inte bara knyckt manéren från Mary J:s "One"-cover, han har adderat U2-edgiga gitarrer och skrivit sin bästa refräng sedan 'Glorious'"
GP: Final. "Låten är ... sådär. Men Andreas Johnson är verkligen vass. Det är hans stora ögonblick i festivalen, inte sidekicken Carolas. För i ärlighetens namn så tillför hon inte bidraget så mycket"
SvD: 4/6 "Parhästarna Kvint/Johnson är stabila på midtempodängor med drag av U2, men det kittlar inte fantasin direkt"
DN: 4/5 "Gospelrocken passar både Johnson och en relativt nedtonad Häggkvist riktigt bra, de kompletterar varandra och när den ljusstarka avslutningen kommer med en rejäl nedsänkt ljusrigg lär de redan vara i final"



Fotnot: Ni hitter alla grabbarnas fullständiga betyg i deras respektive tidningar, och oftast finns de inte på nätet, utan det är bara att pallra sig iväg till närmsta kiosk! Våra betyg kan ni däremot läsa alldeles, alldeles gratis HÄR!

15 februari 2008

Blandade bilder från genrepet i Västerås

Vem sitter här och tittar på The Nicoles repetitioner?

..jo, The doll Nicole

Hockey! Hockey! Hockey!


















Vi hade velat vara med i omklädningsrummet här.
VIK:s Patrik Berglund och Alex Schöld spelade puck i Västerås.
Foto: Simon Tullstedt / Care of Haus

...och några till...


Blandade bilder från Välkomstfessten i V-ås!








14 februari 2008

Androla - One Love

Det här är både bättre och sämre än vad jag trodde - på en och samma gång. Hur konstigt det än låter.

En del av mig tänker; Var det inte mer än så här? En Andreas Johnson-låt med Carola wailandes som körflicka? En U2-light som snor orden One Love från en av den irländska supergruppens största hits och upprepar det om och om igen, och som är en midtempo-rocklåt som känns som den är designad för P4 (och därmed inte alls för mig) och för de som röstat på Andreas i två år och nu får en ursäkt att göra det igen.

En annan del tänker att här är startfältets stora stjärnor som verkligen lyser tillsammans i en låt där deras respektive röster kommer helt till sin rätt. Dessutom är det ett supersnyggt nummer med mängder av TV-skärmar som (inte helt olikt videon till U2s One) visar svartvita, snygga filmer på bufflar (eller var det barn) och fyrverkerier, och när höjningen kommer så dyker en gigantisk ljusrigg ned från taket (en idé snodd från Magnus Carlsson ifjol - men här visar Androla vart det skåpet ska stå) och strålar så mycket att det tillsammans med Carola kräver solglasögon och solskyddsfaktor av publiken på parkett.

Självklart kommer den här låten gå till Globen (även om jag tycker ni ska ta en funderare på om det är stjärnorna & showen ni röstar på, eller om det är låten) - men den stora frågan är om den tar hem hela tjottaballongen. Det finns viss risk. Men jag skulle inte vara helt nöjd med det. Minst sagt.

Sanna Nielsen - Empty Room

Sanna bränner av en rejäl schlagerballad och gör det oerhört snyggt. Du har hört den förut men ändå inte. Hon börjar sittande på en brygga ute i publiken och vandrar helt ensam in på scenen.
Jag älskar det här och slås än en gång av vilken jävla sångerska Bromöllatösen är. Fantastiskt.
Om det inte blir final så blir det Andra Chansen.
Kärlek.

Sanna slår helt klart Carola på fingrarna vad gäller att vara den bästa sångerskan i hallen denna veckan, och hon är helt ensam på scen hela tiden (och ingen kör gömmer sig i kulisserna) - något som vi inte tror vi sett i Melodifestivalen på väldigt, väldigt länge. Mera kärlek.

Rongedal - Just a Minute

Hoppsan! Det här var dagens överraskning.
Rongedal ÄR Scissor Sisters! Och Mika.
Å då ska ni veta att jag AVGUDAR Scissor Sisters. Och Mika.
Den här låten hade kunnat vara en världshit med Jake & Co. Eller Mika.
Jag lovar!

Men nu är det inte det.
Nu kan jag inte komma ifrån att det är lite...jag vill inte säga obehagligt...utan mera konstigt...att titta på två personer som ser exakt likadana ut och som synkrondansar. Det blir så ofrivilligt mycket cirkus för mig. Tyvärr.

Men!
Killarna är helt klart svinduktiga och har veckans roligaste schlagerrörelser (som även körs av ljusgubbar på skärmen bakom dem) i refrängen och veckans klart roligaste scennummer. Kul, lekfullt och det passar den här glada förfestlåten perfekt.
Heja Henke Wikström, förresten! Bra jobbat!

Jag blir bara så glad. Även om den är lite, lite tjatigare andra gången när "chocken" släppt. Dessutom älskar jag bidrag som börjar som om man lyssnar på en raspig skiva.

"Ja, det är ju bättre än Ola" säger MrR på stolen bredvid.

Halvlek!

Lunch. Paus. Och alla artisterna trängs på scenen.
Gissa vilket duettpar som när de kom ut på scen plötsligt fick alla andra deltagare att se ut som glada amantörer?
Säga vad man vill om Androla - star quality har de!

Sammanfattningsvis så tycker MrK att låtkvalitén är klart högre den här veckan.
MrR saknar fortfarande en riktigt schlager.

Alexander Schöld - Den första svalan

…och eftersom all The Nicoles snö ligger kvar i drivor på scen så drar de in Alexander Schöld på en pulka… Eller också inte.
Nåväl. Alexander gör precis det han ska (jag stör mig inte så mycket på hans röst som jag brukar) och texten är en riktigt fin "snart kommer sommaren efter en lång vinter"-text av Ingela Pling (som därmed är lite förlåten för alla "C'est Magnifique!" förra veckan).
...men hmmm...
Är vi inte trötta på sådan här Jimmy Jansson/Jumper/YeahYeahWowWow-dagispop, som tydligen bara existerar i Melodifestivalen numera?

Konstigast med låten är att den har absolut ingen början (rätt var det är så startar den bara) och ännu mindre ett slut (hade låtarna förra veckan konstiga slut så slår den här alla rekord) där det känns som om man bara drar ut sladden. Som om man sticker in huvudet i ett rum i exakt tre minuter, där låten redan börjat och inte slutat när du drar ut huvudet igen. Skumt.

Som kuriosa kan meddelas att gitarristen till vänster om Schöld ger ordet övertaggad ett ansikte. Vi vet inte riktigt om han försöker se ut som om han spelar gitarr, eller om han viftar bort en geting.

13 februari 2008

Västeråsjuryn har sagt sitt: Carola INGEN vinnare!

Roliga Västerås har i flera dagar bombarderat oss journalister med roliga pressmeddelanden. Efter uppspelningen av låtarna i kväll så lät dom västeråsarna Annika Lind och Hans Grapenholm bedöma låtarna. Paret ingick i Västeråsjuryn 2006 och då ansåg de att Carola floppade och Andreas Johnson flippade. Idag var de på plats under förhandslyssningen på Elite Stadshotell i Västerås. Domen: Häggqvist & Johnson vinner inte.
Så här delade de ut poängen:

Annika Lind

1. Sanna Nielsen
2. Ola
3. Andra Generationen
4. Häggqvist & Johnson
5. Rongedal
6. Alexander Schöld
7. Lasse Lindh
8. The Nicole

Hans Grapenholm

1. Sanna Nielsen
2. Häggqvist & Johnson
3. Ola
4. Andra Generationen
5. Lasse Lindh
6. The Nicole
7. Rongedal
8. Alexander Schöld

10 december 2007

Schlagerkortisar från Första Dagens Presskonferens

Schlagerprofilerna tillbringade morgonen i TV-huset för att se vad SVT stoppat för artister i Melodifestivalens deltävlingar i Göteborg och Västeråsn (startfältet hittar ni från och med nu i vänsterspalten). Längre intervjuer med artisterna kommer dyka upp på QX.se så småningom (liksom lite bilder som blir över kommer att göra här i bloggen) - men här är lite uppsnappade schlagerkortisar!

Av årets artister är hela 17 stycken debutanter - enligt Christer Björkman bland annat en liten följd av att flera artister dykt upp lite väl ofta de senaste åren. Man kan kanske dessutom ana att Marie Lindbergs framgångssaga ifjol, och pressens hunger efter att få skriva om lite nytt folk påverkat artistvalen.

Vi är medvetna om att artister som kan verka lagom spännande på pappret kan kläcka ur sig framtida Schlagerprofilerna-klassiker (Verona! Günther!) men när vi såg vilka artister som vandrade in på scenen för att uppträda i Göteborg (på schlagerprofilernas gemensamma födelsedag) ska det erkännas att vi började fundera på alternativa festlokaler till Scandinavium den kvällen...

...en brasklapp dock för 18åriga färöingen Brandur som fick den smått gubbsjuke MrKs hjärta att smälta med sin felfria svenska. Killen är superstjärna på Färöarna (ni vet den där danska motsvarigheten till Åland med 48 344 invånare) och tyckte att det var lite pinsamt att inte veta vilka alla de svenska artisterna var. Ryktet säger dessutom att killen sitter inne med en Wikströmskriven kanonballad, så ni Göteborgare med schlagerbiljett som inte riktigt känner att Poodles eller Chrille Sjögren är er påse...det finns hopp!

Ola kommer inte ge ut någon ny skiva i samband med Melodifestivalen. Den 80talsinfluerade upptempolåten Love in Stereo kommer istället passa som handen i handsken mellan Natalie och SOS på en re-release av senaste skivan Good Enough.

Lasse Lindh tänker inte repa in någon koreografi eller ta på sig "några speciella kläder" bara för att han ska vara med i Melodifestivalen.

Christer Sjögren, som coolt poserade i Göteborgs ganska trista monter, tänker däremot absolut blanda in dansare och gärna en tuff koreografi till sin låt eftersom det är "en låt som tar sig framåt". Han sa också att han inte tänker så mycket på tävlingen, utan ser det som att han gör en perfekt låt för sin publik, med en bra text som han kan stå för. Låten beskrivs som en glad schlagermelodi om gemenskap i ett gränslöst Europa.

I morgon presenteras ju artisterna i Linköping och Karlskrona, och med dagens facit är det en gaska stor knippe artister kvar som det ryktats om på förhand: Vad sägs om Bentzing, BWO, Sibel, Caracola, Nordman, Patrik Isaksson och den numera kanske inte så inofficiella (Christer Björkman meddelade att "imorgon har vi en kvinnlig vinnare av ESC 1999 med bland artisterna") Charlotte Perelli? det blir tufft om finalplatserna i det getingboet.

Buttrast på scenen där artisterna presenterades en och en var gamle Fame Factory-deltagaren Alexander Schöld. Fick ingen klarhet i varför, men kanske var det för att Den Första Svalan mera låter som en psalmtitel än som den "positiva, gitarrdrivna rocklåt" som den sägs vara?

Inget har ju sagts om startordning ännu, men ska vi gissa att de klassiska platserna "först i första deltävlingen" och (favoritplatsen) "sist i sista deltävlingen" i år går till Christer Sjögren och Charlotte Perelli?

Den gamle JustD:aren (och melodifestivaltrean) Wille Craaford dök upp på presskonferensen med sin hund. Vovven såg ut att ta stimmet och stöket ganska bra, och när det blev dags för gruppbild med Wille och tjejerna i Face-84 (som sjunger hans låt Alla Gamla X) la den sig helt sonika tillrätta...på en av tjejernas fötter. Jag är SÅ ledsen att jag missade den bilden med fyra glada ansikten och ett mindre lyckligt.

"Va? Är det riktig is??" - Ola blev lite lätt chockad när han (precis som ungefär alla andra artister i olika omgångar) blev tvingad av ett gäng fotografer att posera vid Kirunas gigantiska isblock-med-infrusen-melodifestivallogga...och bestämde sig för att krama den.

Andra Generationen ska servera sin Kebabpizza Slivovitza (en titel vi för övrigt inte kommer vägra lära oss stava till eller uttala förrän den vinner och vi måste) i Västerås, och de tycker det är skönt att de är helt uträknade på förväg så de kan slå från underläge. Alla sex spelemän i gruppen är andra generationens invandrare (hence the name) och de flesta jobbar eller har jobbat på Volvo i Göteborg. Låten beskriver de som en energisk balkanbrass som spelas på bröllop, födelsedagar och...begravningar och som handlar om att få vara sig själv.

Sanna Nielsen - kvinnan som sedan deltävlingarna infördes aldrig har missat en final med sina tre bidrag - tror absolut att hennes låt har potential att vinna, men främst är hon med för att folk ska få höra låten som egentligen inte skrevs för Melodifestivalen. Låten - skriven av veteranerna Bobby Ljunggren och Aleena Gibson - sägs visa upp en ny sida av Sanna...en ny sida som tydligen är på engelska och i balladtempo.

Henrik Rongedals första musikminne är när han som barn "skrek en ters på brorsan"... Okej. Eh.

Christer Sjögren = gammal medlem i Vikingarna. E-type = besatt av vikingar. Suzzie Tapper = har hållit på med musik sedan vikingatiden. Göteborgs delfinal verkar onekligen ha ett tema.

Jokerspekulationerna är ju i full gång. Liksom Gylleneskor har Schlagerprofilerna hört en hel del namn - men till skillnad från grabbarna borta bland de gyllene sandaletterna så är det inte alls lika stora namn som vi hört viskas. Givetvis är våra läppar förseglade (tills någon hällt i oss för mycket bubbel) men det känns som om de namn vi hört rimmar bättre med Christer Björkmans uttalande om att det redan finns både bredd och riktiga vinnarlåtar bland de 28 låtar som juryn plockat ut, så för en gångs skull kan Jokrarna bara användas för att spetsa till startfältet något, och inte nödvändigtvis vara vinnarkandidater.

Imorgon återkommer vi med viskningar och rop från artisterna i deltävling tre och fyra.